Franska slott och parker: Trianon och Petit Trianon.

Le Petit Trianon - Det mindre lustslottet i Versailles

Le Petit Trianon från den formella parken.

Det här är Petit Trianon, Lilla Trianon, i Versaillesparken. Det är i det här slottets park som Marie-Antoinettes lilla bondby finns. Det ritades av Ange-Jacques Gabriel på Ludvig XV uppdrag och byggdes mellan 1762-68, först till hans älskarinna den berömda Madame de Pompadour. Men hon dog innan det blev klart, så det blev hennes efterträdare Madame du Barry som fick flytta in. När Ludvig XVI besteg tronen år 1774 gav han slottet till drottning Marie-Antoinette, som var 19 år då.  Hon trivdes inte med det stela och strikt formella hovlivet i Versailles, så le Petit Trianon blev hennes tillflykt.

 

 

Franska paviljongen.

I augusti 1901 inträffade det som kallas Moberly-Jourdain-incidenten, då två kvinnor som besökte le Petit Trianon påstod sig varit med om en tidsresa och träffat Marie-Antoinette och andra personer från hennes tid på slottet. De skrev senare en bok om händelsen, den blev en bestsäljare,

 

 

 

En av rabatterna i parken

men utskrattad av recensenter. Jag kan dock förstå att man kan tro att man varit med om tidsresor när man besöker slottet. Miljön känns så intakt och orörd, att man faktiskt blir förvillad och om man är helt ensam skulle det inte förvåna en om Marie-Antoinette dök upp. Tid och rum förblandas, så varför inte? Vem vet vad som är möjligt? Runt slottet finns en fantastisk liten park med prydliga rabatter, mycket elegant, mycket fransk, mycket chic. Det jag la märke till i franska rabatter är att de, till skillnad från de engelska,

 

 

Rabatten.

gärna väljer blommor för effektens skull, och det tycks inte spela så stor roll om blommorna är vackra på nära håll. I alla fall är det sällan mina favoritblommor i rabatterna. Engelska rabatter (herbacious border) är något rörigare, men också intressantare och växterna får gärna växa in i varann. I en fransk rabatt har varje växt sin egen plats, sitt utrymme, och tillsammans med sina grannar gör de intryck. En engelsk rabatt är inte lika direkt anslående som en fransk, men när man ser den på nära håll är den ofta (inte alltid) mer sevärd. Det här är förstås generaliseringar.

 

 

 

En annan fantastisk sak med franska rabatter och trädgårdar är omsorgen om detaljer. Se på bilden nedanför där man satt rosenbuskar mellan träden i boskén. Det tycker jag är typiskt franskt, eller kanske parisiskt. Som bekant är det också detaljerna som gör mästaren, därför älskar jag franska rabatter.

Rosenbuskar mellan träden.
Annonser

Om blomjonas

Jag är en odlare i norr, zon 5. Programledare och reporter på SVT:s Västerbottensnytt. Odlar regelbundet sedan 5 år på två odlingslotter och har en minimal trädgård på kanske 70 kvadrat. Jag skriver om odling i norr och om trädgårdar jag besöker. Jag tar bilder med min systemkamera Nikon R3000. Kommentera och tipsa gärna! /Jonas
Det här inlägget postades i Drottningar, Franska trädgårdar, historiska parker, Marie-Antoinette, Paris, parker, Uncategorized, Versailles. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s